Om du har varit i heltidsanställning för längre än två veckor och anställningen upphör och du får semesterersättning för outtagen semester, har du inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för den period som motsvaras av den utbetalda semesterersättningen. Periodiseringstiden beräknas genom att dividera semesterersättningens belopp med den genomsnittliga månadslön som du fått under den aktuella anställningen.

Exempel 1: Anställningen upphör den 7.1. På betalningsdagen 13.1. utbetalas semesterersättning för tre veckors outtagen semester. Rätten till dagpenning börjar först efter cirka 3 veckor från det att anställningen upphört (man har alltså inte rätt till dagpenning uppskattningsvis för tiden 8.–28.1.).  

Semesterersättning för deltidsanställning (arbetstid högst 80 % av fulla arbetstiden) eller heltidsanställning som varat högst två veckor periodiseras inte utan semesterersättningen beaktas då vid jämkningen av dagpenningen på samma sätt som deltidslöner eller löner från kortjobb. Läs mera om jämkning av dagpenning.

Självrisktiden börjar först efter eventuell periodisering av semesterersättningen.

Semesterersättning vid flera på varandra följande anställningar  

Semesterersättning för outtagen semester periodiseras i regel i slutet av varje heltidsanställning som varat i över två veckor. Om du inleder ett nytt anställningsförhållande hos samma arbetsgivare så att arbetet fortsätter omedelbart efter att den tidigare anställningen upphört, periodiseras semesterersättning för hela anställningstiden dock först i slutet av den andra anställningen.  

Exempel.  
Du har ingått ett arbetsavtal för tiden 9.9–24.9. När anställningen upphör får du semesterersättning för anställningstiden. Du ingår dock ett nytt arbetsavtal med samma arbetsgivare genast från och med den 25.9. Din anställning upphör den 14.10. och du ansöker om dagpenning från kassan från och med den 15.10. Semesterersättningar för båda anställningar räknas ihop och periodiseras från och med den 15.10.

Även om anställningsförhållandena inte följer direkt på varandra kan du avtala med din arbetsgivare om att de semesterförmåner som du tjänat in innan anställningsförhållandet upphörde flyttas fram för att ges under det följande anställningsförhållandet. Detta kan du göra om du ingår ett nytt anställningsavtal innan den tidigare anställningen upphör och samtidigt kommer överens om att flytta fram dina semesterdagar. Observera dock att avtalet om att flytta fram semesterdagar ska göras skriftligt. Om du har ingått ett skriftligt avtal och du vid slutet av din sista anställning får semesterersättning på grundval av två eller flera anställningar, periodiseras det totala semesterersättningsbeloppet. Om avtalet är muntligt och inte skriftligt, ska semesterersättningen enligt rättspraxis periodiseras från upphörandet av den anställning som semesterersättningen gäller. 

När du blir arbetslös eller permitterad för första gången börjar utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning efter en självrisktid som omfattar en period som motsvarar sju arbetslösa arbetsdagar. Självrisktiden ska uppfyllas under åtta på varandra följande kalenderveckor. En kalendervecka omfattar 5 arbetsdagar och således tar det över en vecka att uppfylla 7 dagars självrisktid. Självrisktiden börjar först efter eventuell periodisering av semesterersättning.

Om du arbetar under självrisktiden räknas dina arbetstimmar inte i självrisktiden. Självrisktiden räknas så att dina arbetstimmar dras av från den fulla arbetstiden. På så sätt beräknas dina arbetslösa timmar som ackumulerar självrisktiden. Självrisktiden uppfylls när dina arbetslösa timmar motsvarar sju fulla arbetslöshetsdagar.

TE-tjänster kan besluta om karenstid under vilken arbetslöshetsdagpenning inte betalas ut. Karens är inte samma sak som självrisktid som nämns ovan. TE-byrån undersöker om personen kan anses ha haft en giltig orsak t.ex. till att uppsäga sig från arbetet eller till att vägra att ta emot arbete. Om upphörandet av arbetet beror på klandervärt förfarande bestäms en karens. Den vanliga självrisktiden uppfylls inte under karens utan självrisktiden fastställs först efter att karenstiden upphört.

För klandervärt förfarande fastställer TE-tjänster karens vars längd är från och med den 2.5.2022 30 eller 45 dagar. För upprepade förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda kan man fortfarande förlora rätten till arbetslöshetsdagpenning tills vidare. Om klandervärt förfarande har skett före 2.5.2022 kan karenstiden vara till och med 60 eller 90 dagar. 

Läs mera om karens på TE-tjänsternas sidor

Arbetslöshetsdagpenning kan oavsett karenstiden utbetalas för den tid under vilken man deltar i sysselsättningsfrämjande TE-tjänst. Sysselsättningsfrämjande service är t.ex. arbetskraftsutbildning och jobbsökarträning. Du kan läsa mera om sysselsättningsfrämjande service på TE-tjänsternas sidor.

Läs mera om att studera som arbetslös

Läs mera om sysselsättningsfrämjande service

I vissa fall kan du och din arbetsgivare tillsammans göra ett avtal om att anställningsförhållandet ska upphöra och att arbetsgivaren betalar en separat ersättning till dig. Om utbetalningen av ersättningen inte grundar sig på kollektivavtalet eller lagen har du inte rätt till arbetslöshetsdagpenning för den period vars lön ersättningen motsvarar. Den avtalade ersättningen periodiseras genom att dividera ersättningssumman med den månadslön som ligger till grund för din dagpenning. Läs mera om dagpenningens belopp.

Med separat ersättning avses inte semesterpenning, semesterersättning eller lön för uppsägningstid utan en separat ersättning som anknyter till avtal med arbetsgivaren. Ersättning kan ha olika benämningar, ibland kallas det för t.ex. stödpaket, engångsersättning, gyllene handslag.

Självrisktid ackumuleras inte under periodiseringen utan självrisktiden tas ut först efter periodiseringen.